Att ett varumärke ska existera på andra premisser än att bara tjäna pengar, har kommit i ljuset på allvar idag. Marknadsföringsfokus har utvecklats från 60-talets att du är ”det du äger”, till lifestyle-eran från tidigt 90-tal till 2010-talet, då fokus låg på ”vem du är” och som växlat över till nutidens ”hur du bidrar” era. Därför är ”Purposeful branding”, eller på svenska; ”syftesdrivna varumärken” i ropet idag.
CSR (Corporate Social Responsibility), miljö- och hållbarhetsfrågor har de flesta företag sysslat med i decennier och har länge betraktats som fluffigt och som inte driver affären. En del kritiker menar att hitintills så sysslar många bolag med syftesdriven varumärkesstrategi för att lindra samvetet för att de egentligen har en affärsmodell som bara finns till för att göra aktieägarna rikare. Det finns dock glädjande och goda undantag som exempelvis sko- och sportklädföretaget Nike och dess kollega inom friluftslivskläder Patagonia för att nämna ett par klassiska exempel. Det är bolag som i decennier har arbetat med syftesdrivna aktiviteter som inte bara landar i resultaträkningen, utan som påverkar samhällsutveckling i stort.
Exempel på framgångsrika bolag
Exemplet Patagonia har skänkt 1% från sin omsättning varje år från 1985, för att finansiera gräsrots- aktivism inom miljö och hållbarhet. De har i många år bekämpat onödig konsumtion med kampanjer som fokuserar på att tänka cirkulärt och återanvändning när det gäller funktionskläder för friluftsliv.
Det andra exemplet, Nike, har tagit ställning mot rasism i många år. En av de mer kända kampanjerna var stödet för den amerikanska fotbollsspelaren Colin Kaepernick som agerade mot rasismen i USA, vilket ledde till att han anklagats för anti-amerikansk beteende, av inte mindre än den dåvarande presidenten själv. Bolaget tar också ställning för minoriteters möjligheter till idrott och social jämställdhet. Exempel på det är annonsen med tennisspelaren Serena Williams.
Hur undersökningen är uppbyggd
Undersöknings- och insiktsföretaget Kantar, gör årligen en global varumärkesundersökning kallad Brandz Top 100, där varumärken rankas utifrån intjäningstillväxt och hur de upplevs av kunderna. Kantar har analyserat de senaste 12 årens varumärkesutveckling och funnit att de varumärken som arbetat med syftesdriven varumärkesstrategi, på riktigt, har haft en varumärkestillväxt långt över de varumärken som inte tagit sig an den uppgiften. Det intressanta med den undersökningens slutsats är att det inte bara påverkat hur varumärken har uppfattats, utan för att det också har påverkat varumärkesägarnas försäljningsintäkter positivt. En annan slutsats är också att uppstickarna och de som ännu inte är marknadsledare har mer att vinna på en syftesdriven varumärkesstrategi än man tidigare trott.
Gäller den här verkligheten bara sexiga bolag inom konsumentindustrierna? Nej, de flesta bolag som verkar inom B-2-B har självklart också en stor nytta av syftesdriven varumärkesstrategi. Även medarbetare inom B-2-B behöver ha drivkrafter utöver att tjäna pengar för att gå upp ur sängen varje dag och känna mening när de går till jobbet. Hur är det med dig? Jobbar din arbetsgivare med syftesdriven varumärkesstrategi?